Igår hände något som har hänt förut. Min pappa boxade till mig så nu har jag en blåläpp.
Det var utan boxnings handskarna. Han har minst 20cm längre armar än vad jag har så han har lättare att komma åt medans jag bara står och flaxar så kom det där lilla snärten och läppen åkte in i tandställningen för 3.dje gången i mitt liv med braces. Så undrar han varför jag blundar och vänder bort ansiktet när vi gör som vi gör. Svaret är för att jag inte vill ha sår på läppen.
Så körde vi med boxningshandskarna också. För att vara på säkra sidan. Det dåliga är att dom är så stora och jag är så svag. Så när pappa boxar till min hand så flyger den upp så den hamnar i ansiktet ändå. Himla typiskt.
Det andra är att han inte knäppte sin handske ordentligt så det var lite av den där hårda sidan på kardborren som var uppe. Så nu har jag snygga rivmärken på underarmen. Jag klagar inte. Jag gillar sår. Men inte sår som ser ut som en avkomma ifrån djävulen (katten) har gjort. Eller om en katt hade gjort det här hade min underarm varit uppsvullen vilket den inte är. Skönt, jag är inte allergisk mot kardborre. pjuu.
Vad ska jag göra idag?
Åka till käraste Leksand och leva roomie-liv med Frida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar